Mina stackars släktingar

Här i Lumsheden är jaktintresset stort och över allt finns det jakthundar. När jag är ute och promenerar passerar jag dem där de sitter i sina fängelseliknande burar och klagar högt. Just nu sitter jag här på gården och njuter av den klara friska höstluften och friheten. Härifrån bönhusbacken har jag ganska bra uppsikt över vad som händer i byn och just nu är det ovanligt tyst i Lumsheden, inga jakthundar hörs. Nu är de engagerade i årets stora begivenhet, älgjakten.

Endast en gång om året får de ha lite roligt. De är visserligen väldigt avlägsna släktingar, men jag tycker ändå väldigt synd om dem, att de fått en så tung kallelse här i livet. Själv är jag ju vallhund av engelsk börd. Jag har inga får att hålla reda på men det räcker gott med Husse och Matte också blir det lite extra jobb när det kommer folk till bönhuset.

Fastän jag inte har några egna får kan jag mycket om dem. Jag vet till exempel att Gud har skapat fåren för att människorna skall kunna studera dem och därigenom upptäcka hur de själva är och fungerar. Det var därför som Kung David var så framgångsrik, han hade ju arbetat som fåraherde i många år, det var hans teologiska utbildning. Så var det också med Moses, historiens största folkledare. De hade förstått att Guds kraft den förvärvar man inte enbart genom studier. Läs kung Davids psalm 23 i Bibeln och tänk på dig själv som ett hjälplöst får.