IN MEMORIAN

Den sjungande kyrkhunden Tabac har gått ur tiden.

Annandag påsk blev han akut sjuk och dog, i en hög kommen ålder mätt på att leva. “Både människor och djur hjälper du HERRE” så står det i Psaltaren kapitel 36 vers 7. Våra härliga år med Tabac har verkligen visat att det ordet är sant.

När man läser Bibeln kan man se att djuren har en stor plats i Guds hjärta. När Gud lät Noa bygga arken, gav Han också plats för djuren och de överlevde katastrofen tillsammans med Noa och hans familj. Läs Jesaja kapitel 11 om när Jesus kommer tillbaka till Israel för att regera här på jorden (en händelse som är nära förestående) där skriver Jesaja mera om djuren än om människor.

Kommer djuren till Himmelen när de dör? Vi bör istället ställa oss frågan: kommer jag till Himmelen när jag dör? Djuren är inte födda i avskildhet från Gud och behöver inte välja om de skall tillbringa evigheten i Guds Rike eller i Helvetet.

Tabac är död men hans sång lever vidare i vårt minne, och även här på bloggen.

Gud hör både lovsång och sorgesång

Fåglarna på vår skogstomt har kommit olika långt i sin familjeplanering och det är en fröjd för både öga och öra att ta del av deras bestyr. Tabac tycker detsamma, vi sitter tysta båda två och njuter av deras lovsång till Gud. Men plötsligt hör jag en högljudd sorgesång ljuda från en närliggande åkerteg. Det är en trana som blivit ensam och klagar högljutt över sin situation. Tranor lever hela sitt liv i ett trofast förhållande med en och samma partner. När man känner till det kan man förstå denna tranas sorgesång. Den rör vid mitt hjärta och mina tankar går till två ponnyhästars öde.

Några bekanta hade två ponnyhästar på sin gård, en hingst och ett sto. En dag hade de rymt från gården,  stoet släpade med sig en repstump som satt fast i grimman och nu gick deras färd ner mot järnvägen. På kvällen kom lokföraren hem till familjen och berättade följande: När han kom körande med tåget såg han att stoet stod mitt på spåret. Repstumpen hon släpade med sig hade fastnat i rälsen, nu satt hon fast och kom inte ur fläcken. Lokföraren hade ingen möjlighet att få stopp på tåget, men han ser hur ponnyhingsten går upp på spåret och ställer sig tätt intill stoet och tillsammans går de döden till mötes.

Vilket härligt hundliv, sjufalt välsignad

Foto Håkan Nilsson

HERREN är med dig du tappre stridsman

Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje. Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen. Ps 30: 12,13 (1917)

Ingen som tjänar i krig låter sig insnärjas i näringsomsorger, ty han vill vara den till behag, som har tagit honom i sin sold. 2 tim 2: 4 ( 1917)

Foto Håkan Nilsson

Nazismens nya vapenbröder

Nu har nazismens mörka makter hämtat hjälp och kommit tillbaka, flankerade av vänsterkrafter och muslimer.
Påhejade av media som har lögnens Fader som sin pappa, och religiösa ledare som kallar sig kristna men inte tror på Guds ord eller känner Jesus.

Men för den som känner sin Bibel finns ingen oro. All denna turbulens är för att vi står inför ett regeringsskifte här på jorden.
Det blir en Jude som skall komma tillbaka till Jerusalem och regera på hela jorden. Hans namn är Jesus, och Han kommer snart.

Illustration: Håkan Nilsson

Kjejsaren och narren

 

En kejsare hade en narr i sitt hov. En dag gav han narren en guldspira och sa till honom: Res ut i vida världen och sök, hittar du en människa som är dummare och en större dåre än du själv, så överlämna spiran till den personen. Som alltid var narren sin herre trogen och reste ut i vida världen. När knappt ett år gått hade han ännu inte funnit någon att överlämna spiran till, men fick beskedet att han skulle återvända till hovet, för kejsaren låg för döden. Narren reste snaraste vägen tillbaka till hovet ooch sökte upp  kejsaren där han låg ihopsjunken i sin bädd.

Efter en lång stunds tystnad frågade narren kejsaren om han förberett sig och var redo att dö. Med ett bedrövat ansikte såg kejsaren upp på narren och svarade: Nej- nu har jag insett att jag inte är redo och jag är rädd för att dö. Då tog narren spiran och överlämnade den till kejsaren, ty en större dåre hade han aldrig träffat.

Kejsaren var en god människa, han hade delat med sig till de fattiga, arbetat för freden och miljön och var en flitig kyrkobesökare. Men den stackars kejsaren hade aldrig anförtrott sig åt Jesus och öppnat sitt hjärta för honom. Han hade aldrig lyssnat till orden från Jesus där Han säger: “Jag är vägen sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

En stinkande plats för Jesus

I dag på min markeringsrunda blev jag sittande i den mjuka snön utanför ett stall som finns här i närheten. När lukten från stallet kom svepande med vinden, kom samtidigt en tanke till mig. Tänk så trevligt om man kunde ordna en julotta i ett riktigt stall eller en ladugård. Som vallhund skulle jag säkert kunna samla ihop både folk och fä till en levande julkrubba.

Hästarna finns ju på plats redan. Några får skulle jag kunna hämta och vilken gris skulle inte med glädje spegla sig i fina lackskor och lukta på någon minkpäls. Jag tror säkert att Matte och Husse skulle kunna övertala någon präst som kunde komma och vara trevlig. Sången skulle jag själv kunna bidra med.

Fantasin skenade iväg där jag satt i den mjuka virta snön, men så helt plötsligt tog det stopp och jag avslog hela iden. Jag insåg helt plötsligt att det skulle vara en omöjlighet, för vart skall man i dag hitta tre vise män.

Mitt i julförberedelserna är det många som känner sig ensamma och utanför vårt “välfärdssamhälle.” Är du en av dem? Då är du i gott sällskap. Jesus, Han som är upphovet till vårt julfirande var redan vid födseln utstött och övergiven. Stallet Han föddes i var med sina lager av ihoptrampad dynga en stinkande plats, på betryggande avstånd från människovärdigt boende.

Advent betyder ankomst. Det finns omkring 300 profetsior i gamla förbundet (testamentet) om att Jesus skulle komma och nu väntar vi på att Han skall komma tillbaka. I hela Bibeln finns det sammanlagt 568 textsammanhang som talar om att Jesus skall komma tillbaka. Men då kommer Han inte till ett stinkande stall, då kommer Han för att regera, utifrån sin huvudstad Jerusalem. 

När Jesus kom till Jorden första gången var det bestyret med skattskrivningen som blockerade alla dörrar för Jesus. Nu är det Julen som står för dörren.

Svara Jesus!

“Jag är uppståndelsen och livet.
Den som tror på mig kommer att leva också om han dör.
Och var och en som lever och tror på mig skall aldrig i evighet dö.
Tror du det?” Jesus

Tänt var det här, kom och brinn upp

Gå med den Helige Ande, då behöver du inte gå i väggen, då går du igenom väggen. Och låt Guds eld bränna bort det som är halm och strå i ditt liv, då behöver du inte bli utbränd.

Ur boken SMS från Himmelen av Håkan Nilsson.

Pling, pling i skogen

Nu ligger jag på en skogsväg med tassarna i luften och andas in den klara höstluften. Helt plötsligt hör jag ett högt rop  från skogens djup “Tack gode Gud, Tack gode Gud.” Då vet jag, nu har matte hittat kantareller. Vi har åkt ut i skogen hela familjen för att plocka svamp, jag följer med utan att ha blivit tillfrågad, men det är roligare än att ligga hemma på gården.
Husse följer med för att hålla björnarna på avstånd. De tappar omedelbart aptiten när de ser husse. Men faktum är att det är lättare att se björn hemma på gården än här i skogen.

Matte älskar att vara ute i skogen och det är en upplevelse att höra och se henne plocka svamp. Som allt annat i vardagen gör hon det tillsammans med Gud i sin enkla tro och relation med honom. Hon lyfter sin händer och när hon känner ett pling, pling i höger hand går hon till höger, i vänster hand till vänster tills hon kommer fram till svampen.
Ibland stannar hon upp där ingen svamp syns, krafsar lite mossa åt sidan och lyfter sedan upp en lysande gul kantarell med ett högtljudande “tack gode Gud.” Det är som att Gud tar henne i handen och leder henne fram till svampstället.

Kontakta husse om du vill veta på vilken bibelskola man lär sig dylikt.